Gagnefs Spelmanslag - en historik
Det var en ren tillfällighet att Gagnefs Spelmanslag billdades. Storbonden Grabb August Olsson skulle fylla 60 år - det var 1950 - och spelmannen Holger Enblom i grannbyn
hade åtagit sig att spela tillsammans med sin bror. Men brodern fick förhinder, och i stället skramlade man ihop några spelmän från socknen som skulle hjälpa Holger.
Några minuter innan kalaset skulle börja samlades spelmännen vid "Kvistens knut", en bit från gården där festen skulle hållas. Spelmännen bekantade sig med varandra, drog igenom
Gärdeby gånglåt, och tågade mot festgården. Veckan efter var Gagnefs spelmanslag ett faktum. De här åtta spelmännen var med från början:
Holger Enblom, Erik Janises, Erik Nyberg, Erik Engvall, Ragnar Dicksved,
Gustav Holmkvist, Nils Bergkvist och Arne Boman.
På trettondedagen 1951 spelade laget på ålderdomshemmet i Rännarheden, och det har sedan dess blivit en tradition som fortfarande upprätthålls.
1957 utdelades silvermärket till Arne Boman, Holger Enblom och Gustav Holmkvist från Gagnef.
Gustav Holmkvist
1957 fick Erik Nyberg Zornmärket i brons för "gott spel på fiol och horn"
1959 blev Erik Nyberg riksspelman vid stämman i Borås då han fick Zornmärket i silver för "utmärkt spel på bockhorn".
1959 återupptog Elvira Clason fiolspelandet efter ett uppehåll på 22 år.
Året efter kom hon med i spelmanslaget (övertalad av Holger Enblom), året därpå spelade hon upp för bronsmärket, och ytterligare ett år senare blev det silvermärke vid spelmansstämman i Umeå.
Därmed blev hon riksspelman.
1960 deltog laget vid invigningen av bron vid Åkerängsta. Holger Enblom, en av lagets grundare, hade varit färjkarl i tre år på den färja som den 20 juni gjorde sin sista tur. Lokalpressen bad om en intervju. Nix, sa Holger, i dag talar jag inte arbete, i dag är jag ledig. Sade, och tog ett doftande bloss på sin fina cigarr. Holger är upphovsmannen till Färjkarlens polska, en låt som ofta spelas i laget. Han berättade senare att broinvigningen var en av höjdpunkterna i livet.
Samma år kom LP:n "Viston och spelmansglädje", utgiven av Artur Eriksson tillsammans med spelmanslaget och Västerdalskören.
1973 övertog Anne-Marie Rådström den gamla Svärds-gården i Nordbäck, och därmed inleddes ett långt samarbete, som resulterade i många framträdanden i Stockholm, Grekland, Israel och Tyskland.
LP-skivan "Låtar längs Västerdalälven" gavs ut samma år, tillsammans med flera andra spelmanslag.
1974 inbjöds spelmanslaget till en turné i Israel. Man sökte ett bidrag från kommunen på 400 kronor per man.
Kommunstyrelsens arbetsutskott sa nej. Spelmännen hade också ansökt om att få låna kommunens fana på resan. Även på den framställan blev det nej. Utskottet tyckte inte det var lämpligt att kommunens fana förekom i
sådana här sammanhang i andra länder. Men kommunstyrelsen ändrade beslutet, och fanan kom med. Eftersom det fanns pengar kvar för oförutsedda utgifter, så beviljades laget ett bidrag på 1.000 kronor. Resan blev en succé.
Mottagandet var överväldigande och det enorma pådraget med press, TV och stora affischer kändes inspirerande inför turnéstarten. Laget uppträdde bl.a. i Natanya, Jerusalem, Betlehem och Haifa.
1975 firade laget 25-årsjubileum. Den 9 augusti stod laget för musiken vid helgsmål i Gagnefs kyrka. Inför en fullsatt församling gav man prov på ett äkta musikaliskt kunnande, rapporterade Falukuriren. I sitt tacktal
gratulerade kyrkoherde Östling spelmanslaget och påminde om de tider som varit, då fiolen ansågs vara ett påfund av djävulen. Att vara spelman på den tiden ansågs vara oerhört syndigt. Men numera är det ju precis tvärtom,
menade Lars Östling. Vid en supé på Gagnefs hotell efter musikandakten fick spelmanslaget en rad bevis på sin popularitet genom de många tal som hölls där.
1976 var det premiär på Anne-Marie Rådströms spel om Ottilia Adelborg: "...och ritpennan slog rot i Gagnef", med Mimmo Wåhlander i huvudrollen. Pjäsen hade karaktären av en monolog, illustrerad av folkmusik,
framhöll Anne-Marie. Spelmanslaget medverkade, liksom ett par mindre sångkörer samt Nils Lindberg.
1977 reste laget tillsammans med Leksands
folkdanslag till Grekland. Resans höjdpunkt var nog när man uppträdde tillsammans med Mikis Theodorakis på Lycabettosteatern i Athen. Av reserapporten att döma, måste det ha varit en fantastisk resa, som avslutades med att
laget spelade på en industrimässa i Thessaloniki.
1980 kom LP-skivan "Låtar från Gagnemäns näs" ut på marknaden. Redan efter en vecka var första upplagan slutsåld!
1981 besökte laget tillsammans med folkdansarna Finland för att vara med i en skandinavisk vecka.
1982 avgick Erik Nyberg efter 32 år i styrelsen, varav de 15 senaste som ordförande.
1983 reste laget till Lysekil för att delta i spelmansstämman i Ålevik. Dagen efter kunde man i Lysekilsposten läsa följande: "Gagnefs spelmanslag framförde några låtar, kanske inte direkt folkmusik,
men i alla fall kultis." Reportern hade uppenbarligen inte fått jobbet på Lysekilsposten p.g.a. sina kunskaper om folkmusik.
1984 fick Gunilla Erlandsson silvermärket.
1985 kom efter mycket arbete låthäftet "Låtar och visor från Gagnefs socken" ut.
1986 öppnades en stor utställning om Ottilia Adelborgs konst på Nationalmuseum. Spelmanslaget medverkade vid den högtidliga invigningen, som direktsändes i TV. Sekunderna innan sändningen gick igång,
viskar Staffan till Gudmund: "Gugge, du har gylfen öppen".
Vid riksspelmansstämman i Gesunda, erhöll Sven Roos silvermärket.
1988 fick Elvira Classon kommunens kulturpris för sina insatser som kulturbärare. Årets kulturstipendium gick till musikstuderanden Elisabeth Lagergren från Bäsna.
1991 spelade laget in ett kassettband med namnet "På löta". Samma år fick Prest Olle Eliasson ta emot kommunens kulturpris, och Gunilla Erlandsson fick kommunens kulturstipendium.
1993 deltog laget vid FFF i Falun.
Tre notböcker med låtar och visor från Gagnef och Mockfjärd, upptecknade av Karl Sporr, gavs ut under åren 1997-2000. Del 1 heter "från Bäsna till Mockfjärd", del 2 "Kyrkbyn med omnejd" och del 3 "Norra Gagnef".
Karl Sporr, född i Dalarna, men sedermera utflyttad till Stockholm, blev intresserad av folkmusik redan 1910, och gjorde sedan dess många resor runt om i landskapet, för att teckna ner låtar och visor.
I Dalapressen kallades han ibland "spelmannen Karl Sporr", något som gjorde honom mycket upprörd. I en insändare i Falukuriren poängterade han att han ville bli kallad "violinist och musikföreläsare och inte spelman".
Han överlämnade sina uppteckningar till samtliga socknar i Dalarna, utom till Gagnef, som inte ville betala vad Karl Sporr begärde. Han lovade då att Gagnef aldrig skulle få ta del av hans nedtecknade noter.
I mitten på 90-talet gjorde Sven Roos och Janerik Lagergren en resa till Stockholm och besökte hans släktingar, och lyckades få överta noterna för en symbolisk summa.
1999 deltog också laget vid FFF, med uppträdande i Läroverksparken och spel till dans på Grand.
2000 firade laget 50 årsjubileum genom att hålla en jubileumskonsert i Gagnefs kyrka, och ge ut CD:n "Tidlöst". Laget fick Lions kulturstipendium. I motiveringen heter det: "Lions club anser att den glädje och
inspiration som spelmanslaget under denna långa tid bibringat Gagnefsborna gör att Gagnefs spelmanslag är en alldeles utomordentlig mottagare av kulturpriset.
Spelmanslaget har alltid presterat mycket hög kvalitet på sin musik och har haft möjlighet att sprida musikglädje långt utanför kommunens gränser. Laget har också på ett enastående sätt arbetat med att bevara och
uppteckna gammal folkmusik."
2010 firade laget 60 årsjubileum. En jubileumskonsert gavs i Gagnefs kyrka den 14 augusti och på kvällen arrangerade laget Västerdalsstämman i Boans bystuga.
2011 var laget tillsammans med Floda spelmanslag värdar vid Grönklittstämman.
2012 fick Jean-Pierre Yvert bronsmärket. 2016 fick Jean-Pierre Yvert silvermärket för skickligt och stilmedvetet spel av låtar på tvåradigt durspel.
Per Ahlzén